Det här är del 3 i bloggserien "Tryckskillnadsmätning i praktiken", där vi med konkreta tester undersöker vad som påverkar resultaten av en tryckskillnadsmätning – och vad som inte gör det.

Del 1: Utrustningens inverkan – Hur påverkar slangens material, längd och typ mätresultaten?

Del 2: Placeringens inverkan – Hur påverkar placeringen av mätaren och slangarna resultaten?

Del 3: Vindens inverkan (den här artikeln) – Hur påverkar vinden tryckskillnadsmätningen?

Varför testade vi det här?

I den första delen testade vi hur mätutrustningen påverkar och i den andra delen hur placeringen av mätarna påverkar. Nu går vi vidare till en enskild stor störningsfaktor som man knappast kan göra något åt: vinden.

Vinden är tryckskillnadsmätningens oförutsägbara variabel. Alla som mäter vet att resultaten "hoppar" en blåsig dag – men hur mycket, åt vilket håll och hur ska man ta hänsyn till det? Vi monterade mätare på fyra olika väggar av en byggnad och lät vinden göra sitt under en veckas tid.

TL;DR

  • I vårt test orsakade vinden en skillnad på upp till 14 Pa mellan mätresultaten på byggnadens olika sidor – vid vindhastigheter under 10 m/s

  • I stilla väder visar alla fyra mätare i praktiken samma värde

  • Samma vindhastighet från en annan riktning kan ge helt olika resultat – mikroklimatet och mätpunkternas placering är avgörande

  • Mät alltid från minst två punkter, så att vindens inverkan kan analyseras

  • Tryckskillnaden är verklig oavsett om den orsakas av vinden eller ventilationen – men för att tolka resultaten behövs vinddata

Testuppställning

Testobjekt

Samma byggnad som i de tidigare delarna: ett 80 år gammalt egnahemshus i två våningar med självdragsventilation.

Vi monterade fyra Loop Delta-tryckskillnadsmätare på byggnadens fyra olika väggar. Alla mätare placerades på bottenvåningen på samma höjd, 0,8 m, och genomföringarna genom väggen gjordes med kapillärrör mellan fönstrets tätningslister, utan att borra hål.

Vinddatan kommer från Birkala flygplats, cirka 30 km från mätobjektet. Utomhustemperaturen varierade under testperioden mellan ungefär −5 och +10 °C.

Översikt över veckan

Låt oss först titta på en graf över en vecka med tryckskillnaderna i alla fyra väderstreck samt vindens hastighet och riktning.

En veckas tryckskillnadsmätningar från fyra väggar. Grafen visar tryckskillnaderna och vindhastigheten, vindriktningen är markerad längst upp.

Redan den här bilden visar många intressanta saker.

Självdragsventilationen fungerar

Tryckskillnaden är hela tiden negativ – byggnaden har alltså undertryck i förhållande till uteluften. I det här vädret fungerar självdragsventilationen alldeles utmärkt.

Vinden har en betydande inverkan

När det är nästan vindstilla visar alla fyra mätare ungefär samma resultat. Men när det blåser förändras situationen dramatiskt.

Väggen på lovartsidan visar ett större undertryck. Det beror på att trycket inne i huset förblir relativt stabilt, medan vinden utanför skapar ett övertryck mot väggen på lovartsidan. Enligt mätningen ökar alltså undertrycket.

På läsidan är det tvärtom – vinden skapar ett undertryck där, vilket gör att tryckskillnaden minskar eller till och med slår om till övertryck.

En intressant iakttagelse: övertrycket som vinden skapar på lovartsidan verkar alltid vara mindre än undertrycket som den skapar på husets motsatta sida.

Obs! Man ska inte dra alltför exakta slutsatser om vindens riktning och styrka, eftersom mätstationen ligger över 30 km bort. Den lokala vinden kan avvika betydligt.

En närmare titt på objektet

Innan vi går in på detaljerna tittar vi på mätobjektet på kartan.

Mätobjektet och mätarnas placering. Lägg märke till byggnadens verkliga orientering och den omgivande terrängen.

Bilden avslöjar några viktiga saker:

  • "Söder" är inte söder. Väggen vi kallar södervägg är i själva verket vänd snarare mot syd-sydost. Byggnadens orientering avviker tydligt från väderstrecken.
  • En grannbyggnad ligger alldeles intill och påverkar hur vinden beter sig.
  • Det finns skog på nästan alla sidor, och öppningen vid vägen skapar en slags vindtunnel.
  • Mätarnas placering på väggen kan ha stor betydelse: vid hörnen virvlar vinden, och verandan skapar sina egna virvlar.

Allt som allt tittar vi på resultat från ett mycket komplext fenomen. Det är verkligen svårt att veta hur vinden beter sig runt en byggnad utan noggranna mätningar just på platsen eller en mikroklimatanalys.

Två intressanta iakttagelser

Vi plockar ut två tillfällen ur veckans data som säger mycket om vindens inverkan.

Två tillfällen i veckografen är markerade för en närmare granskning.

Iakttagelse 1: Stilla och kallt – självdragsventilation när den är som renast

Det första tillfället är en helt vindstilla och kall natt. Vindhastigheten är under 1 m/s och utomhustemperaturen sjunker under natten från +7 °C till −5 °C.

Grafen visar tydligt två saker:

  1. I vindstilla väder rapporterar alla mätare i praktiken samma tryckskillnad. Det bekräftar att de skillnader vi ser vid andra tillfällen beror just på vinden – inte på mätarna eller monteringen.

  2. När utomhustemperaturen sjunker ökar byggnadens undertryck från cirka −2 Pa till −4 Pa. Det är precis så självdragsventilation beter sig: i kallare väder blir skorstenseffekten starkare och undertrycket ökar. Det är också därför man på sommaren gärna vill öppna ett fönster – självdragsventilationen fungerar helt enkelt inte när inne- och utetemperaturen ligger nära varandra.

Iakttagelse 2: Samma vindhastighet, helt olika resultat

Den andra iakttagelsen är kanske mer överraskande. Veckans data innehåller två perioder där vindhastigheten är ungefär densamma, men under den ena ligger de uppmätta tryckskillnaderna inom cirka ±1 Pa från varandra, medan spridningen under den andra är hela ±6 Pa. Vad beror det på?

Låt oss titta närmare på båda perioderna.

Tryckskillnaderna på de olika väggarna vid sydlig vind.
Tryckskillnaderna på de olika väggarna vid nordlig vind – betydligt större spridning.

Graferna visar att den nordliga vinden egentligen kommer lite från nordost. Med tanke på att huset inte ligger exakt i nord–sydlig riktning är det inte konstigt att västväggen påverkas mer än söderväggen. Den "sydliga vinden" är i själva verket en nordostlig vind som går ganska parallellt med huset.

Men den stora frågan är: varför kan samma vindhastighet från en annan riktning ge så olika mätresultat?

Det ärliga svaret är – vi har ingen aning :)

Vår teori är att det finns två orsaker:

  1. Mikroklimatet. Skogen, grannbyggnaden och vindtunneln längs vägen skyddar byggnaden från vissa riktningar och utsätter den för andra. En sydlig vind kan silas genom skogen, medan en nordlig vind kan blåsa friare.

  2. Mätpunkternas placering på väggen. Hörn, takfötter och verandan skapar lokala virvlar som kan förstärka eller dämpa vindens inverkan vid mätpunkten.

Vi undersöker båda ämnena närmare i kommande blogginlägg, där vi tar hjälp av en expert.

Slutsatser

Vilka slutsatser kan man dra av resultaten? Enligt oss åtminstone tre.

1. Mät alltid på flera ställen

Resultaten visar att en vind på under 10 m/s orsakade en skillnad på upp till 14 Pa mellan mätresultaten på byggnadens olika sidor. Om man samlar in mätningar från minst två punkter är det betydligt lättare att analysera resultaten och skilja vindens inverkan från till exempel ventilationens.

2. Analysera alltid data tillsammans med vindförhållandena

När man samtidigt tittar på vindens riktning och hastighet och de uppmätta tryckskillnaderna är det lätt att avgöra vilka förändringar som beror på vinden och vilka som beror på något annat. Utan vinddata kan man dra helt felaktiga slutsatser av tryckskillnadsdata.

3. Tryckskillnad är tryckskillnad – vad som än händer

I längdhopp godkänns inte ett hopp över 9 meter som rekord om medelvinden under hoppet är över 2 m/s. Borde man alltså underkänna resultat som uppmätts i blåsigt väder även vid tryckskillnadsmätningar?

Svaret är: ja och nej. Det beror på vad du vill veta.

Om du vill veta byggnadens verkliga tryckskillnad – är ett resultat som uppmätts i blåsigt väder precis lika korrekt som ett från stilla väder. Om det är 20 Pa undertryck över väggen i förhållande till uteluften, så är det 20 Pa undertryck, oavsett om det orsakas av vinden eller något annat. Luft läcker in i byggnaden på grund av tryckskillnaden, och det påverkar både konstruktionerna och inomhusluften. Mätningen är helt korrekt, men man ska komma ihåg att den gäller förhållandena vid just den väggen eller mätpunkten – inte byggnaden som helhet.

Om du vill veta hur byggnadens ventilation fungerar – kan ett resultat från blåsigt väder vara missvisande. Ventilationen kan fungera alldeles utmärkt och skapa till exempel en tryckskillnad på i genomsnitt −5 Pa inne i byggnaden. Men om du råkade mäta −25 Pa under en vindby och justerar ventilationen efter det – då blir det helt fel.

Det här var den tredje och sista delen i bloggserien "Tryckskillnadsmätning i praktiken". I kommande blogginlägg fördjupar vi oss i hur mikroklimatet och mätpunkternas placering påverkar.

Blev du intresserad?

Utforska våra produkter