Luftens fuktighet påverkar inomhusmiljön på många sätt. Fuktigheten påverkar bland annat kroppens värmebalans, hur mycket vi svettas, rösten och många andra funktioner i kroppen. Fuktigheten har också ett indirekt samband med dammhalten i rumsluften, eftersom den påverkar statisk elektricitet i material.
Vad är relativ luftfuktighet?
Relativ luftfuktighet är mängden vattenånga i luften i förhållande till hur mycket fukt luften skulle kunna innehålla innan fukten kondenserar till vatten. Den relativa luftfuktigheten förändras när temperaturen ändras, eftersom varm luft kan innehålla mer absolut fukt än kall luft.
Vad är luftfuktighet?
Luftfuktighet avser mängden vattenånga (vattenånga = vatten i gasform) i luften. Absolut luftfuktighet anger vattenångans massa per volymenhet luft. Vid observationer används i allmänhet enheten g/m³.
Vad är absolut luftfuktighet?
Absolut fuktighet anger hur mycket vattenånga det finns i en kubikmeter luft, vanligen i gram (g/m³). Den absoluta fuktigheten ändras inte när temperaturen ändras, såvida inte temperaturen sjunker så mycket att luft vid den temperaturen inte längre kan innehålla lika mycket fukt som från början. Då kondenserar vattenångan till vatten.
Vad påverkar inomhusluftens relativa luftfuktighet?
Väderförhållandena utomhus och förändringar i dem påverkar direkt inomhusluftens relativa luftfuktighet. Vintertid innehåller uteluften lite fukt men har hög relativ luftfuktighet. Uteluftens relativa luftfuktighet är 65–75 % på sommaren och 85–90 % på vintern.
Inomhus bildas fukt bland annat av människor, matlagning, städning, tvätt, duschning och ventilation. Fukten i inomhusluften fördelar sig jämnt i hela utrymmet och skiktar sig inte. Fukt, värme och föroreningar förs bort via frånluftsventilationen.
Om fukt kondenserar på ytor behöver saken utredas närmare.
När ett inomhusutrymme har övertryck strömmar mer fukt in i konstruktionerna genom luftläckagepunkter. När ett inomhusutrymme har undertryck kan temperaturen på insidans yta sjunka vid luftläckagepunkterna.
För mycket fukt i inomhusluften kan kondensera på kalla ytor och öka risken för mikrobtillväxt på ytorna och vidare i konstruktionerna, och därmed försämra inomhusluftens kvalitet. Kondens, särskilt på fönsterbänkar, har kopplats till inomhusluftsproblem. Dessa hänger i sin tur ihop med bristfällig ventilation eller felaktig tryckskillnad över byggnadens klimatskal.
Håll luftfuktaren ren och mät luftfuktigheten
Rumsluften kan fuktas. Luftfuktning är dock en utmaning med tanke på hygienen i luftbehandlingssystemet. En illa skött luftfuktare kan bli en källa till mikrobiell kontaminering, eftersom förekomsten av vatten är en avgörande faktor för mikrobtillväxt. Luftfuktare ska alltså vara rena, rätt valda och väl skötta. Att fukta rumsluften till över 35 % relativ luftfuktighet bör undvikas, och därför är det viktigt att mäta luften.
Med Loop One-mätaren som Loopshore Oy har utvecklat kan man i realtid följa förhållandena inomhus, till exempel förändringar i den relativa luftfuktigheten. På så sätt kan man säkerställa bästa möjliga förhållanden, till exempel genom att justera ventilationen – vilket i sin tur kan spara energi.
Fuktbelastning uppstår i alla utrymmen
Fuktbelastningar uppstår i alla byggnader och utrymmen. De kan härröra från människor, från variationer i uteluftens fuktighet, från människors aktiviteter eller utrymmets användningsändamål eller från de krav på förhållanden som ställs på utrymmet.
I bostäder uppstår fuktbelastning förutom från människorna själva bland annat från personlig hygien, matlagning, tvätt och fukt som avdunstar från krukväxter. En fuktbelastnings egenskaper, som dess storlek och varaktighet, kan variera. De viktigaste egenskaperna hos en fuktbelastning är varaktighet och storlek. Belastningarna kan ofta delas in i kontinuerliga och tillfälliga, samt i sådana som höjer och sådana som inte höjer inomhusluftens entalpi. Entalpi beskriver värmeinnehållet i den aktuella luften och den vattenånga den innehåller. Bra exempel på tillfälliga fuktbelastningar som höjer inomhusluftens entalpi är dusch eller bastu, och exempel på kontinuerliga är torkning av tvätt, fukt från människor och uttorkning av konstruktioner.
Inomhusluft som känns behaglig
Temperatur och fuktighet påverkar hur människor upplever luftkvaliteten redan vid kortvarig exponering. När inomhusluften är ren, torr och sval upplever användarna den som behaglig. När fuktigheten i inomhusluften ökar och temperaturen stiger börjar även ren luft kännas obekväm. Inga exakta gränser eller målvärden har fastställts för inomhusluftens relativa luftfuktighet.
Torr eller för fuktig inomhusluft?
Torr inomhusluft är känd för att bromsa rörelserna hos flimmerhåren i luftvägarna och försämra transporten av slem ut ur luftvägarna. Det minskar slemhinnornas förmåga att stå emot infektioner. Symtom som orsakas av torr inomhusluft kan lindras genom att fukta rumsluften eller sänka rumstemperaturen.
Vid luftfuktning måste fukttillskottet beaktas (den extra fukt som uppstår inomhus bör inte höja inomhusluftens fukthalt med mer än cirka 3–4 g/m³). Vid luftfuktning ska inomhusluftens relativa luftfuktighet kontrolleras så att den inte blir så hög att fukt kondenserar på svala ytor. Generellt strävar man efter att hålla byggnader i lätt undertryck i förhållande till uteluften.
Om byggnaden har övertryck förs varm inomhusluft in i konstruktionerna genom otätheter. Fukten som är bunden i den varma luften kan då kondensera på kalla konstruktionsdelar och orsaka fuktskador.
Inomhusluftens fuktighet är en viktig storhet att följa i alla slags byggnader. Utöver sinnesintryck och användarnas upplevelser är det bra att även följa den genom mätningar.