Inomhusluftens kvalitet försämras av många faktorer, som delas in i tre grupper: fysikaliska (t.ex. temperatur), gasformiga (t.ex. koldioxid) och partikelformiga (t.ex. damm och mikrober). Partikelformiga föroreningar kan vidare delas in i biologiska (som mögelsporer) och andra fina partiklar. Ventilationen har en avgörande betydelse: en fungerande ventilation hjälper till att hålla luften ren och hälsosam.
Vad är PM2,5 och PM10?
-
PM2,5 avser fina partiklar med en aerodynamisk diameter under 2,5 mikrometer.
-
PM10 avser inandningsbara partiklar med en aerodynamisk diameter under 10 mikrometer.
Partiklarna är så små att de kan ta sig in i luftvägarna och orsaka hälsoproblem.
Vilka gränsvärden har fastställts?
Enligt boendehälsoförordningen (545/2015):
-
Medelhalten av PM10-partiklar i inomhusluften får vara högst 50 µg/m³ under ett dygn.
-
Motsvarande gräns för PM2,5-partiklar är 25 µg/m³.
I den finländska klassificeringen av inomhusklimat (2018) är målvärdena:
-
Klass S1 (individuellt inomhusklimat): PM2,5 under 10 µg/m³
-
Klass S2 (gott inomhusklimat): PM2,5 under 10 µg/m³
-
Klass S3 (tillfredsställande inomhusklimat): PM2,5 under 25 µg/m³
Var kommer partiklarna ifrån?
-
I bostäder kommer största delen av PM-partiklarna från uteluften via ventilationen och otäta ställen i konstruktionerna. Matlagning kan dock tillfälligt ge upphov till stora mängder fina partiklar, och en effektiv köksfläkt är en viktig hjälp för att få bort dem.
-
I skolor och förskolor uppstår en betydande del av partiklarna inomhus till följd av människor och deras aktiviteter, till exempel rörelse och slitage på material, samt av otillräcklig ventilation.
-
På kontor är inomhusluften ofta renare än till exempel i skolor, eftersom färre människor rör sig och verksamheten är lugnare. Största delen av partiklarna (fina partiklar PM2,5 och inandningsbara partiklar PM10) kommer in från uteluften via ventilationen. Även skrivare och kopiatorer kan ge upphov till en del partiklar.
God inomhusluft på kontoret förutsätter:
-
Effektiv ventilation som tillför ren luft och för bort föroreningar.
-
Regelbunden städning, så att partiklar som lagt sig på ytor inte hamnar i andningsluften igen.
Med de här åtgärderna kan partikelhalterna hållas under kontroll och en hälsosam och trivsam arbetsmiljö upprätthållas.
-
Undertryck och partiklar
Studier har visat att om en byggnad har för stort undertryck och skadade konstruktioner ökar mängden partiklar i inomhusluften. Då kan uteluften även föra med sig till exempel fibrer som lossnar från isoleringsmaterial.
Hur mäts partiklar?
Partiklar mäts med optiska partikelräknare, som använder en teknik baserad på ljusspridning. Instrumentet mäter partiklarnas antal och storlek utan att behöva komma i kontakt med dem. Det typiska mätområdet är 0,3–10 µm.
Loopshores mätare Loop One har en optisk partikelsensor från Sensirion, som i realtid mäter partiklarnas antal och massa. Resultaten redovisas i fyra storleksklasser:
-
PM1 (0,3–1,0 µm)
-
PM2,5 (0,3–2,5 µm)
-
PM4 (0,3–4 µm)
-
PM10 (0,3–10 µm)
Varför är partiklarnas storlek och mängd viktiga?
Partikelhalten visar hur mycket partiklar det finns i luften och påverkar direkt hur stor exponeringen blir. Storleksfördelningen visar i sin tur var i andningsorganen partiklarna kan hamna – mindre partiklar tränger djupare ner i lungorna.
Det är också viktigt att titta på bakgrundshalten av partiklar, till exempel när lokalerna inte används, för att kunna identifiera möjliga problemkällor i konstruktionerna eller ventilationen.
**
Mängden fina partiklar i inomhusluften och deras storleksklass är viktiga att följa i alla slags byggnader. Utöver sinnesintryck och användarnas upplevelser är det bra att följa dem även genom** mätning.